och när du ser dig om
ser du hur trottoaren
vänder sig ut och in.
Varenda jävla gatsten
vänder sig
som en färgad plastbit
i en hyllningsceremoni
till Kim Jung-ils ära
som om du jagades av en avgrund
så kutar du röven av dig.
och du svettas så du smälter
samman med de inre klädlagren
och bildar splitterskydd mot omvärlden
trots att kylan borrar sig ut i kroppen
djupare med varje andetag
genom värkande trojanska hästar
din kropp är ett tröghetsmoment
själen kämpar mot i sin strävan
Stan förändras
och du kan inte göra skit åt det.
Bara fly för att aldrig återvända.
Du svär att
isåfall blir det i en kista
som återförenas med
stans grundvatten
En jätte för andra
att bygga sina hem över
gillade verkligen detta alstret. tack ska du frille.