Frithiof Andersson
- i pressen -
Artikel i Lundagård 7:e februari 2008.
Kolla in den här>>
- om poesin -
Blanda
ett knippe paranoia med tillhörande galenskap. Filtrera bort
drogerna och se till att blandningen blir vegansk. Knö ner det
i ett par på tok för stora byxor. Garnera med rejäl
skäggväxt och en bombväst fylld med rytm,
rim och helt i avsaknad av reson. Badabing! Du har Frithiof Andersson.
Frithiof skriver sin poesi på ett fritt manér. Ibland rimmar det,
ibland inte. Ibland är det fullt av politisk sprängkraft,
ibland bara flummigt och lek med ord. Ibland är det jordnära
vardag, ibland närmar det sig filosofi eller naturvetenskap.
Huvudtemat är inte dikterna i sig. Den röda tråden som
går genom det hela är framträdandet. Frithiof är
en av de där poeterna som måste ses på scen (eller en
låda på stan eller en stol på festen) för att
han ska komma till sin rätt. Han är en av estradpoeterna.
Det handlar om rytm, rim och ett sprängfyllt informationsflöde
som i samklang med det sceniska uttrycket bildar en helhet. Denna
helhet är rakt igenom politisk. Frithiof har en agenda som skiner
igenom i såväl brandtal som personliga dikter. Detta säger dock inte
att vissa teman är off limits. Frithiof skriver om det mesta han
tänker på.